Skorp (en karg installation)
2011-08-02
Emma mailade om att det finns plats på Galleri Mejan nästa vecka. Jag svarade 34 minuter efter att hon skickade det, den som svarar först får ställa ut.
Jag svarade först. Jag får till och med välja rum.
Jag kommer inte in i galleriet nu, gick på Moderna Museet i stället. Siri Derkert, kul att se henne i gamla reportage. Det blir så lätt att förstå henne. Och jag gick på Klara Lidén-utställningen igen, stannade och tänkte en stund i det ena videorummet.
Jag vill inte ställa ut något jag gjort. Jag vill göra något med rummet. Det här är första gången jag får en egen utställningslokal, jag måste erövra den. Men det ska vara lätt att ta bort verket efteråt, det är viktigt. Och materialet måste vara billigt. Jag har 80 kronor om dagen att leva på den här sommaren.
Jag vill göra liggplatser på golvet. Fasta platser så att folk inte behöver känna att de är på väg någonstans. Enkla konstruktioner som folk kan ha kontroll över. Men ändå optimala.
Jag slår upp ”läger” på Wikipedia. Det står ”tillfällig boplats”. Roligt ord, det låter drastiskt. Jag ska göra ett läger.
2011-08-03
Jag ska använda scentejp. Tejpen kan både markera gränser och hålla fast saker. Scentejp är inte teatral, den är ett vanligt hederligt material.
Jag skissar på en bild till taket. Det ska bli tydligt att jag håller på med irrationell kommunikation. Bilden ska också göras med scentejp, jag ska utnyttja tejpens egenskaper.
Sol
Fladdermus
Spindel
Örn
Ängel
Flygplan
Barnteckning
Stjärnbild
Jag har varit i galleriet i några timmar. Legat och tittat upp i taket, gått runt med tumstock, lagt ut olika saker på golvet etc. Jag har valt det högra rummet, det har perfekt storlek. Den enda nackdelen är att det finns en dörr och en trappa som kan bli störande.
Det är lätt att komma åt taket, för det finns en fucking skylift i galleriet.
Rättegång mot Mubarak, han ligger på en bår i en bur.
2011-08-04
Jag kom på att Greta är skyldig mig pengar, 250 kronor för boken. Det kan jag köpa tejp för.
Jag köper 100 meter tejp på Bygghuset. Jag gillar Bygghuset för att det ligger avsides och nära min lägenhet.
Jag gör kuddar av gymnastikmattan som jag fick av Marcus. Jag sågar upp den med en fogsvans. De blir 28x21 cm, som bokuppslag.
Det går bra att tejpa fast kuddarna på golvet. Jag älskar tejpen. Den har integritet men är tillmötesgående. Och den är vacker, som tredimensionellt objekt, inte bara som yta.
Jag har bestämt var liggplatserna ska vara. De ligger så att man kan öppna den stora dörren utan att det stör. Den stora dörren är nödutgång, den är en del av verket och verkligheten.
Det finns en brandvarnare, skenor med lampor och tre fönster i taket. Taket lutar. Jag har gjort en ritning. Skissen till takbilden måste kanske utvecklas.
2011-08-05
Jag skissade på bilden sent på natten. Jag ritade fem cirklar som jag tyckte blev väldigt kosmiska. Nu blir jag mest påmind om de olympiska ringarna. Vilket påminner mig om att jag inte har sett Leni Riefenstahls olympiafilmer. De torde vara väldigt relevanta för det här projektet. Kroppskontroll, lek och det tyska traumat.
Ägg (kaviar) (kosmisk kaviar)
Månar (Är det en omöjlig konstellation?)
Fjäril
Båda olympiafilmerna fanns på Youtube. Den första är väldigt intressant. Den blir skulptural för att den bara visar enkla, strikta idrottsgrenar. Och allt blir så absurt av det historiska sammanhanget. När tre finländare springer tillsammans i maratonloppet säger kommentatorn ”Drei Läufer, ein Land, ein Wille”. En konstig grej är att himlen plötsligt blir svart under stavhoppningen. Först klipper Riefenstahl in en bild på solen som börjar skymmas av svarta moln, som för att förtydliga att det fortfarande är dag. Men moln kan väl inte göra himlen svart.
I onsdags när jag skissade och associerade råkade jag hitta på ett ord, ”skorp”. Jag har börjat gilla det, det hör ihop med mitt projekt på något sätt. Det är ju fem bokstäver, jag provar att ersätta de fem cirklarna med dem. Störande, men intressant. Det är ju irrationell kommunikation i alla fall.
Sork
Stork
Skorpion
Korp
Skorpa
Corpus
Spock
Språk
Kors
Sport
Albin har vernissage i galleriet nu, en utställning i entrérummet som känns trygg. Han har erövrat rummet. Jag sa att han borde ha kvar utställningen nästa vecka också, annars skulle jag ställa ut ensam verkar det som. Det vore kargt.
2011-08-06
Jag måste bli klar med inbjudan till utställningen. Har inte bestämt titel än. Om den heter ”Lägret” kommer folk att tänka för mycket på massakern på ungdomslägret i Norge tror jag. Då kan jag inte vara humoristisk samtidigt.
Jag har skickat ut inbjudan, på skolmailen, bloggen och Facebook. Jag skrev ”En karg installation av Samuel Pfeiffer” som titel, det kan eventuellt bli undertiteln sedan. Jag tog med en stillbild från Olympia, solen som går i moln. Jag skrev också att jag ska bjuda på vatten och bröd.
Vatten och bröd - som i ett fängelse i en saga, men det kan bli högtidligt också.
Jag mötte prideparaden på väg till skolan, stannade och tittade länge. Jag såg Jon och Ingrid, tyckte att de var hjältar. Blev helt tagen.
Jag har skurat golv, dragit ner gardiner och mixtrat med belysningen. Nu känns det bättre att ligga på golvet.
2011-08-07
Det ösregnade. Jag stannade hemma tills det gick att cykla. Jag städade mitt försummade hem.
Jag tejpade golvet och lade ut kuddarna, sedan låg jag en stund. Jag började höra Gröna Lund, ljudet av berg- och dalbanor och skrikande ungdomar. Det lutande taket verkar reflektera ljudet rakt ner till där man ligger, det låter starkast där. Nöjesfältet och min installation passar så himla bra ihop, jag hade inte tänkt på det innan.
Jag tejpar upp mina dagbokssidor och skisser på väggen. Allt ska vara öppet.
2011-08-08
Idag fick jag veta att skyliften inte går att använda. Daniel är borta hela veckan på grund av en allvarlig olycka.
Jag ger upp idén om en storslagen takbild, det finns inga stegar som räcker. Jag tänker på myten om Ikaros. Det är dumt att vilja lyfta sig till himlen, man får problem. Bilderna är ju väldigt högfärdiga dessutom. Det ser ut som att jag har försökt skapa en värld eller en gud eller något.
Jag måste i alla fall tejpa fast kuddarna nu, och förbereda vattnet och brödet. Jag gör den lilla trappan till serveringsbord, vattnet står på ett trappsteg och brödet på ett. Jag köper knäckebröd vid Östermalmstorg. Rektangulära knäckebröd, jag bryter dem i tre bitar. Vattnet serveras i konservburkar som jag samlar på mig nu.
Efter flera timmars ångest inser jag att det måste finnas en bild i rummet om det ska bli ett Samuelverk. Det finns ingen annan utväg. Jag ritar det fjärde stadiet i Skorps utveckling. Skorp får bli passiv och hängande, närmare marken och förskjuten åt sidan.
Puppa
Säck
Tår
Fladdermus
Snara
Det blev en väldigt bra livscykel utan att jag planerade det. En bevingad varelse lägger fem ägg som det kläcks fem bokstäver ur, bokstäverna förpuppas tillsammans och kommer ut som en ny bevingad varelse. Allt känns rätt nu. Om det är en gud så är det i alla fall den bästa guden jag vet.
2011-08-09
Galleriets stege var tillräckligt hög för den nya versionen av bilden. Jag blev färdig med allt precis innan vernissagen. Projektet tog precis en vecka.
Vernissagen blev lyckad, jag skäms inte över någonting. Roligt att se så många bra människor på en gång. Sunna och mamma och pappa kom till och med. Folk verkade bli lugna av rummet. Det uppstod bra samtal.
Fägerskiöld vill ordna en utställning i det vänstra rummet, det står fortfarande tomt. Det var kul att se hans blick när han började tänka, jag kände igen känslan. Precis i början är allt möjligt.
Allt är möjligt i början, sen håller man på tills det bara finns en enda utväg.